När jag körde hem i Fredags kväll från jobbet kom jag 90% av sträckan sen hamnade jag i diket så min man fick komma och hämta mig, han tog med min far, de trodde de kunde dra upp mig men icke.
Ingen fara med mig men med bilen, det var så fruktansvärt halt och bilen bara gled jag kännde att det var halt och jag hade ju svängt av 26 an, så jag körde försiktigt i bara 20 km / h men ändå kunde inte olyckan förhindras. Hela bilen gled av och stannade snyggt på fel sida av ett dike och snökäpparna, bra det med så den inte stod ivägen för någon annan.
Det komiska i det hela är att det var 200 m från Polismästaren i Tidaholms hus, som min resa slutade. Vi ringde honom på morgonen och han skulle med sin traktor hjälpa till att få upp oss, flera lönlösa försök  innan de ringde bärgning, så nu har vi en bil på verkstad igen, lånebil kommer på Måndag. Och fasiken vad det var halt Polisen med sin traktor bara gled och gled han med, sen när bärjan kom så hade han med sig proffs salt som töade snabbt och salta massa där han skulle stå och dra och ändå gled han oxå massa innan han fick upp bilen. Så olykan var nog oundviklig..............

Men jag och magen mår bra det gick ju så långsamt, men känner obehag att köra nu när det är så halt....... och huvudet tänker många om om om , tur att det inte var på 26 an det hände där man har möte och kör i 100km/ h.